Snörvlande moraltant i farten

Det är nog flera år sedan jag var sjuk två gånger under samma höst, men idag kom undantaget. Ett huvud fullt med snor, en torr hals och måttlig feber. Ska man se det positiva i det hela, kan det konstateras att timingen att bli sjuk passar mig riktigt väl. Denna vecka är helt utan några särskilt viktiga föreläsningar, vilket betyder att jag lugnt kan stanna i säng imorgon. Ovanligt för att vara en högskola – jag vet.

Det börjar bli juletider. Folk är hysteriska över all shopping som skall utföras och stressar sig till perfektion. Det duger inte längre med någon intressant bok och kalsonger. Själv skall jag infinna mig på morgonskift under julaftonen, vilket betyder att jag slipper allt eländigt ställande och dukande och nästintill kan sätta mig vid matbordet vid föräldrarna, strax efter arbetsdagens slut. Tycker det är rätt lyxigt.

Jag har själv märkt en sak. Jag har blivit väldigt anti- allting. En riktig moraltant. Det börjar koka bakom pannbenet på mig, då jag ser 7-åringar peta på sina iPhones, folk som sitter bredvid varandra, men umgås genom att tyst sitta och stirra på varsin pekskärm. Att läsa böcker är numera en ovanlighet. Det är också sällan man se någon ha en gedigen men okomplicerad hobby. Ifall man har det, är det någonting väldigt extremt, som hockey till exempel, eftersom man försöker få en karriär inom det, med det samma.

Har läst flera intressanta artiklar angående dagens mediasamhälle och barnen som växer upp i det. Man menade att vi inte ännu kan se de riktiga följderna, då till och med barn i 3-årsåldern spenderar en stor del av fritiden, med att peka på en platta, eller spela Wii. Man gissar att hjärnan inte utvecklas på samma sätt, och i samma takt som tidigare. DET är skrämmande. Varifrån får barnen inspirationen då, till att sitta och peka sig fram? Från föräldrarna såklart. De är ju de största förebilderna. Det blir fort svårt att motivera läsplatt- och smartphoneförbud på kvällarna, då föräldrarna sitter bredvid varandra i soffan, med varsin platta i famnen. Det ni.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17745738.ab
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forskolelarm-foraldrar-slapp-mobilen_8657440.svd

Tyckte att jag även läste någonstans att ett litet barn i typ dagisåldern får 19 minuter aktiv tid per dygn, med sin förälder, gentemot Facebook som låg någonstans på 120 minuter per dygn. Kom inte och säg att det här är dagens melodi. Vi har inte ännu sett följderna av det hela. Och för att vara riktigt ärlig, tycker jag att det hela säger sig självt.

Är det bara jag som har tänkt på vilket stor skillnad det är på livet och cyperspacelivet? Jag tror att många glömmer bort det, även jag ibland. Vi är mer intresserade av att hålla koll på vad andra gör och tycker, istället för verkliga livet. Är man dessutom lite blyg i sin natur, är detta ett väldigt bra sätt att få ”hållas med i rullarna”. Jag tror knappast att någon som ligger på sin dödsbädd, ångrar att dom facebookade för lite. Nu bör jag sluta, förrän detta går till överdrift. Men visst har jag en point?

HÄR HÄR och HÄR finns några artiklar och intressanta diskussioner till, om det finns flera intresserade moraltanter.
 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s