Sunday blues

Man ska verkligen inte jubla för mycket över förbättrade sömnvanor, såsom jag gjort på mitt Instagramkonto. Jag sitter och gungar sittern med ena foten, äter en smörgås och pustar lite i skrivande stund. Nu har vår lilla kråkunge slutat sova djupsömn klockan två respektive ett på natten igår och idag. Efter det har hon legat och knorrat, vridit sig, skrattat åt mig, ätit massor och gråtit. Klart hon sovit efter det, men endast ungefär en halvtimme åt gången och därefter återgått till att knorra och sparkas…  Jag har inte mycket på sömnsaldot nu. 

Till saken bör förstås nämnas att jag i förrgår blev överraskad av mjölkstockning med hög feber. På grund av det knaprar jag i mig en 10 dagars antibiotikakur som sabbar magen på både mig och lillfröken trots att vi båda tar mjölksyrebakterier. Så ”förhoppningsvis” är det orsaken. Har egentligen inte alls fått kallt, men misstänker starkt att bilens air condition är boven i dramat. 

Det här har blivit en riktig klagoblogg som lika bra kunde ha skrivits av Lisbritt 80 år som klagar över sina krämpor. Eller så känns det i alla fall. Jag är ju 25. Jag borde vara frisk som en nötkärna. Men bloggar är ju till för att skriva av sig i, eller hur? Dansen på rosorna uteblev. 

Men för att berätta nånting positivt har dottern blivit så ”medveten” och ser saker på längre avstånd. Hon ligger ofta och ler åt mig från sin sitter på golvet, då jag sitter vid köksbordet och pratar med henne. Åh, mitt hjärta värmer alltid lika mycket varje gång man får det där leendet av henne. De gångerna känner jag att jag överlever allt.

Annonser

2 thoughts on “Sunday blues

  1. Äsch, jobbigt att du råka ut för sånt! Hoppas de blir bättre me allt efter antibiotikakuren!
    Och åh, ja vet dedär leende! 😍 här börja de kom lite vi en månad å nu e de varje morgon, allti då pappa kommer hem å annars ibland då man pratar me henne. Så skönt efter att int riktigt ha fått dendär kontakten första veckorna.
    H. Spammarn Ida 😁

    Gilla

    • Jamen exakt! De e så värdefullt, speciellt de gångerna man e så sjukt trött att man vill gå å dra nånting över sig, men så får man ett leende å då e allt sånt som bortblåst! ☺️ Ja sku minnas att de å var i ungefär en månad som domdär leendena kom på riktigt!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s