Att ha överlevt november

Om drygt tolv timmar svänger vi över till december. Jag känner en stor lättnad. Min absoluta hatmånad nummer ett överlevdes. Vi klarade det med livet och humöret i behåll. November skonade dock oss lite eftersom den första halvan av månaden var så otroligt vacker, med krispiga vackra dagar, då vi kom oss ut på många vagnlänkar i dagsljuset.

Jag är också rätt imponerad att jag fortfarande har vettet i behåll eftersom vi aldrig har haft sämre nätter än just den här månaden. De har varit total katastrof, men jag tror att vi är på väg mot lite bättre sådana. Ronjas två första tänder nere i munnen sprack ju fram för ett par veckor sen och nu är en framtand i övre käken ute. Den andra är strax under ytan. Hon kommer att få en söt glugg mellan framtänderna, tycker det är så gulligt!

namnlos

På sena eftermiddagen ska vi bege oss mot stan för att träffa några kollegor som också är på mammaledigt. Vi har hyrt ett ställe som heter Koivutupa, som är ett sorts familjecenter. Vardagar från morgon till eftermiddag kan man nämligen åka dit för att träffa andra familjer och äta frukost, lunch eller mellanmål för en billig peng. Vi ska nog åka dit dagtid då Ronja blir större, för att hon ska få leka med barn som pratar finska men även andra språk, eftersom jag har förstått att många familjer med utländskt påbrå besöker Koivutupa. Tycker hela konceptet är en riktig tiopoängare. Något liknande borde ordnas i Kronoby… Idag nalkas det risgrynsgröt och något sött till, vi har alltså knytkalas. Jag står för glöggen och limpsmörgåsar. Huruvida Ronja skall sova sin eftermiddagslur är en annan femma. Hon brukar somna kring klockan 15-16 beroende på hur förmiddagsluren varit. Det är alltså precis den tiden vi ska träffas. Jag håller tummarna att det finns någon sorts inhägnad innergård där jag kan ha henne ute i vagnen. Lantisar som vi ju är, är jag lite nojig med att ha henne ute och sova i stan… Få se hur det löser sig. Hon är nämligen så svår att få att sova inomhus.

Nu ska jag ta en snabbdusch och ta risken att hamna att gå ut i kvisten och lulla i bara handduk. Och hörni kör försiktigt, det är blixthalt! Får ni syn på en svart Volvo V70 som rör sig i snigelfart efter riksåttan är det bara vi…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s